Vad är privatekonomi?

Privatekonomi är ett ämne som är relevant för alla vuxna personer. Privatekonomi handlar nämligen om hur vi hanterar våra privata pengar. Den personliga ekonomin består av både inkomster och utgifter. Inkomsterna kommer vanligtvis från lön, pension, bidrag och avkastning medan utgiftsposterna är desto fler. Även om man inte aktivt drar på sig utgifter så finns det mycket som ska betalas varje månad. Utöver utgifter som är relaterade till överlevnad så som kostnader för mat och boende så tillkommer det kostnader för försäkringar, transport, privatlån och abonnemang. Det kostar helt enkelt att leva och de pengar som omsätts utgör grunden för din privatekonomi.

För att få en fungerande privatekonomi krävs det att det finns en balans mellan inkomster och utgifter. För att åstadkomma denna balans måste du ha en inkomst som täcker de utgifter du varje månad dras med. Om denna balans inte finns så riskerar man att skuldsätta sig vilket för de allra flesta skapar en onödig stress. Denna stress kan kan leda till psykisk påfrestning samtidigt som skuldsättningen kan leda till betalningsanmärkningar som påverkar kreditvärdigheten. Betalningsanmärkningar och en dålig kreditvärdighet kan göra att banken nekar dig lån samt att du får svårt att skaffa en bostad. Med andra ord är det viktigt att ha koll på sin privatekonomi och inte leva över sina tillgångar.

Inkomster och utgifter

Den mest basala delen av privatekonomi består av inkomster och utgifter. Både inkomster och utgifter kan fluktuera i takt med att vår livssituation förändras. I arbetsför ålder består inkomsten exempelvis av lön medan den mot ålderns höst går över i pension. Detta innebär i de flesta fall en försämrad inkomst som man kanske inte alltid är beredd på. Får man mindre pengar in måste man också dra ner på sina utgifter för att återfå balansen i privatekonomin. Är man inte beredd att dra ner på sina utgifter så måste man öka sina inkomster. Detta kan göras på flera sätt som vi kommer gå igenom senare i denna guide.

När det gäller utgifter så brukar den största posten vara boendekostnaden. Enligt en kartläggning över hushållens boendekostnader som SCB gjorde 2018 så går 28% av hushållets inkomst åt till att betala hyran. Samma siffra för de hushåll som äger sin bostad ligger mellan 16-20%. Då ska man tänka på att dessa siffror enbart inkluderar själva kostnaden för att hyra/äga sin bostad. Ett boende är förenat med ytterligare kostnader i form av el, vatten, bredband och hemförsäkring. En annan stor utgiftspost för de flesta är transport. En del måste ha ett busskort för att kunna ta sig till sitt arbete medan andra betalar höga transportkostnader i form av drivmedel. Du med eget fordon får även räkna med utgifter i form av bilskatt, besiktningskostnader och servicekostnader. Slutligen så går mycket pengar åt varje månad till att köpa mat, kläder och förbrukningsvaror. Det är med andra ord många utgifter som ska täckas av den inkomst man har. Detta trots att man inte lägger pengar på nöje eller fritidsaktiviteter.

Hur man förbättrar sin privatekonomi

Känner du att din vardagsekonomi inte går ihop så är det dags att se över den. Genom att göra det kommer du snabbt att se vilka de största utgiftsposterna är samt vad du behöver dra ner på. Du kan sedan göra en budget för att få koll på din privatekonomi. Det finns både veckobudget, månadsbudget och årsbudget som alla kommer innebära en förbättrad översikt över din ekonomi. Lever du i en familj så är en hushållsbudget rekommenderat då denna innefattar hushållets totala inkomster och utgifter. Genom att ha en budget är du förberedd på de utgifter som ska komma och vet också hur mycket pengar det finns över att lägga på annat. Utöver att göra en budget bör du även starta ett sparande. Genom att ha ett löpande sparande kommer du alltid ha en buffert om något oförutsett skulle hända. Dessutom ger ett stabilt sparande dig en trygghet som kommer att finnas med även om din livssituation förändras.

Vill du förbättra din privatekonomi så gör du detta mest effektivt genom att börja analysera dina utgifter. I många fall finns det onödiga kostnader som man enkelt kan dra ner på. Sitter du på många lån och krediter så kan du exempelvis sänka din månadskostnad med ett samlingslån. Har du dyra vanor så kan du försöka bryta dina mönster och på så sätt få mer pengar över varje månad. Det kan handla om aktiva beslut om att sluta röka, minska sina restaurangbesök eller begränsa godisätandet till helger. Även om det kan tyckas som små poster så blir posterna tillsammans tillslut en ganska hög kostnad.

Så här gör du en budget

Har du inte gjort en budget tidigare i ditt liv så kan det kännas svårt att komma igång. Som väl är så finns det många guider på nätet och du kan bland annat ta hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl. Detta är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig att få koll på dina kostnader. På Konsumentverkets hemsida återfinns även schablonsiffror som du kan använda dig av om du är osäker på hur stora utgifter varje post brukar innebära. Nedan ger vi dig några riktlinjer över vad du bör inkludera i din budget.

Inkomster

 Lön, pension, a-kassa, studielån eller bidrag
 Avkastning från aktier eller fonder
 Övriga intäkter

Utgifter

Hyra eller kostnad för boende
Bostadsrelaterade kostnader (el, vatten, sophämtning, hemförsäkring, avlopp)
Transport (biljetter, taxi, busskort, drivmedel, bilförsäkring, besiktning)
Fasta kostnader (försäkringar, avgifter, lån, prenumerationer)
Mat- och förbrukningsvaror
Kläder
Nöje
Sparande

Dessa poster fungerar som bra utgångspunkter när du ska göra din första budget. Det går dock att utöka antalet poster eller välja att samla olika utgifter i en och samma post. Fördelen när man ställer upp utgiftsposterna på detta sätt är att du får en bra överblick över hur stor andel av pengarna som går till vad. För att få din budget så rättvisande som möjligt kan det vara bra att ta fram gammal transaktionshistorik och fakturor. När du samlat alla dina inkomster och utgifter så kommer du se hur fördelningen mellan dessa ser ut. Om det visar sig att din budget inte går ihop på det sätt du lever idag så får du börja kapa dina kostnader. Genom att ha alla utgifter uppstaplade på det sätt vi visat ovan kan du se hur mycket pengar som är rimligt att kapa på varje post. Det är exempelvis betydligt enklare att påverka kostnaden för nöje än vad det är att påverka sin boendekostnad.

Tips på hur man ökar inkomster

När man arbetar för att få en bättre privatekonomi så är det vanligt att man fokuserar på sina utgifter. Det är trots allt här man kan genom små nedskärningar kan åstadkomma den största förändringen i ekonomin. Men det går även att få en bättre privatekonomi genom att öka sina inkomster. Detta är bevisligen inte lika lätt men här kommer några tips på hur du med låg inkomst kan få mer pengar i plånboken.

Skaffa ett extrajobb
Löneförhandla
Få avkastning på ditt sparande via P2P, fonder eller inlåningsverksamheter
Sök arbete med högre lön
Delta i undersökningar och få betalt

För den som verkligen är beslutsam i att öka sina inkomster finns det goda chanser att göra så. Kan du öka dina inkomster med ett par tusenlappar i månaden samtidigt som du skär ner på dina kostnader så har du goda chanser att få din privatekonomi att blomstra. Samtidigt kan du börja jämföra lån, försäkringar och andra abonnemang för att säkerställa att du inte betalar mer än nödvändigt för de tjänster och produkter du har.